Sitter och glor på någon repris av Efter tio och kan fortfarande inte fatta det här med sidvisningar och unika besökare... Jag är ju inte ute efter att få en massa läsare som följer mitt liv, bli kändis och bli igenkänd överallt. Det är liksom inte riktigt poängen här. Det är kul att skriva, och iböand skriver jag bara för att jag har tråkigt. :p Men jag skulle vilja förstå hur de räknar det där, för jag fattar verkligen noll. Varje person som läser är ju en "unik" besökare till bloggen, right? Je ne comprendre rien moi...
Hade en jättebra konversation med en kompis igårkväll. Hon satte lite perspektiv på mina tankar. Det är bra. ♥ Konstigt också eftersom vi aldrig egentligen varit supertighta direkt, men man kan ju säga att hon har en del erfarenhet i ämnet. Tror faktiskt jag kan lita på henne också nuförtiden. Känns bra, som jag sa innan "if you're in, you're in for life". Vi ska kidnappa Liz och flytta till California. :p Okej, kanske inte men det är en fin dröm.
Usch vad han på ELON reklamen har tråkig röst!! Man blir ju nästan arg bara av att lyssna på honom. Fy tusan!
Idag är jag ledig, imorgon ska jag jobba. Egentligen hade jag tänkt att bara springa runt i pyjamas hela dagen idag och gå iväg och köpa mig ett ritblock imorgon. Får göra det i helgen då, jag vill rita!! Så till den milda grad att det riktigt kliar i fingrarna... MEN eftersom jag nu ska jobba imorgon igen så får jag köpa ritblock i helgen istället då.
Annars måste jag visa en bild på en urgullig King Charles Spaniel som jag hittade på den här bloggen av ren slump. Man skulle kunna jämföra mitt "valp-begär" med en kvinna i nedre 30-års åldern som vill ha barn. Sasha har fan rätt, jag har moderskänslor... dock inte för min egen "species", men jag skyddar mina hundar in i det sista... Är detta verkligen normalt beteende?
Såhär såg valpen ut i alla fall. Och jag smälte som smör i solksken. Rottis-täckning och det vita på bröstet precis som Iggy ♥ hade. Fel ras visserligen men ändå. Hur kan man inte älska något som ser ut på det här viset?? Det är helt omöjligt. I alla fall för mig. Min kärlek till hundar av alla de slag är oändlig. Även om jag kan erkänna att om de liknar en Rottis det minsta lilla så tycker jag att de är ännu sötare.. :p Vi träffade en sån här liten hund häromdagen när jag hade tagit Ross med mig ned till fältan för att köpa ett nytt halsband till honom.
Nej, nu babblar jag. Tror jag ska hämta mer flingor, sätta mig och titta på 7th Heaven (även om det är en av de konstigaste tv-serierna någonsin) testa att sminka mig med ögonskugga - vilket jag är ganska dålig på - och dra ut i skogen med hunden. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar